clothes
inlägget publicerades 2012-05-26, klockan 10:25:51 i kategorin olivia tipsar
0 kommentarer, Lördag
inlägget publicerades 2012-05-26, klockan 10:01:06 i kategorin dagbok
Igår, inatt och imorse. Vet inte vad jag ska säga.
En av de kanske värsta nätterna jag varit med om på otroligt lång tid.
För det första fick jag sova tre timmar. Och jag som har blivit den som blir trött vid tio, fick inte sova förrens 5 imorse. Varför då? Jo dom röck täcket av mig, slängde saker, inte bara mjuka föremål heller. Släppte ut all luft ur madrassen 5 gånger (!) och hällde tillslut en kanna vatten över mitt huvud. Och där låg jag. Dyngsur!
Blir så otroligt grinig den tiden på dygnet och att jävlas med mig går absolut inte.
Torkade tillslut (antagligen för att jag koka av ilska) och la mig ytterligare en gång. Tror dom reagerade lite på hur sjukt less jag blev, så tillslut fick jag sova. 3 timmar iallafall.
Vaknade på ungefär samma trevliga sätt.
Någon släpper ut all luft ur madrassen så jag tillslut ligger på golvet och sover (Undrar om någon har bild på det)
vaknar sedan av att alla står och kollar på mig. kollar mig i spegeln och vill gråta. så sjukt sliten!
Men det är inte bara negativa saker med allt detta.
Det bjöds på pizza, dricka, popcorn, godis och film.
Man fick äta hur mycket man ville och sånt gillar jag!
En annan bra sak är att jag igår var där för första gången när dom gjort om.
Verkligen jättefräscht att vara där nu, och ljudet har blivit hur bra som helst och kommer passa perfekt till festen!
Längtar så jag blir galen.
Nu har jag precis duschat och ska dra mig in mot hudik för lite fika, kubb och borgarparken-mys med mina fina handelsbrudar!
its friday, friday, friday
inlägget publicerades 2012-05-25, klockan 20:52:29 i kategorin dagbok
Hade egentligen planer med Sara ikväll.
Film och massa onyttigheter, men eftersom hon ska på tävling imorgon så flyttar vi det till imorgonkväll förhoppningsvis!
Ska istället hålla mig vaken hela natten, eller möjligtvis sova på ett hårt trägolv inatt.
Men jag klagar inte. Inte än.
Har iallafall spenderat hemmadagen på bästa (sämsta) sätt.
Startade The sims och vart otroligt spelsugen, men tröttnade efter en kvart då jag glömt bort hur man får upp "fältet" där man slår koderna.
Åt sedan familjepizza med familjen och har sedan varit ut och kikat på lillebror och hans kompis som visade upp deras "skapelse" eller vad vi kan kalla det.
Någon sorts maskin som drevs på en fiddymotor, såg ut som en gokart. Men jag är otroligt imponerad, när dom byggt den helt själv och att den faktiskt går köra!
Men nu ska jag kila iväg, så ni får ha en bra kväll och natt för det ska jag förhoppningsvis ha.
long time
inlägget publicerades 2012-05-25, klockan 13:16:24 i kategorin dagbok
För er som har mig på facebook, twitter och instagram så vet ni antagligen redan att jag lever.
Till er andra: Jag lever. (vilken skämtare jag är)
Har nämligen gått och glömt bort bloggen, och fick en liten återträff med den nu.
Haft en riktig bloggtorka, men har försökt trixat ihop en liten design också som får duga för tillfället.
Och vad har jag gjort under tiden jag inte bloggat?
Jag ska skämmas lite när jag skriver detta, men jag har inte lagt skolan på prioritet nummer ett. (Om ni nu trodde det?)
Det är sånt man märker nu på slutet av en termin, så har nu lovat att lägga manken till och det ska jag.
Problemet ligger inte i att jag inte kan, det ligger i att jag inte ens orkar gå till skolan på mornarna.
Var ju ett himla tjat förut om att byta klass (inriktning) men vet mer nu att det inte kommer bli av. Har lite drygt ett år kvar i skolan, så varför inte bara hålla ut ett sista år och ta tag i alla skolarbeten?
Annars är jag på ett allmänt bra humör.
Har också fått ett sommarjobb, och det känns fruktansvärt bra att få tjäna lite pengar i sommar, för det kan verkligen behövas.
Har också planerat så gott som hela sommaren!
Lite små resor tillsammans med min fina pojkvän och lite kompisar. Till stockholm för gå på grönan och såklart shoppa lite. SKA gå på Gatufesten i år eftersom jag sagt det varje år men det har aldrig blivit av.
Plugga körkort, och det ser jag verkligen fram emot.
Sen också en hel del partaj, som jag också ser fram emot riktigt mycket.
Ska också vara ruskigt pengasnål i sommar, för att spara så mycket som möjligt till skolstarten.
Och sen har jag ju en extra bra sak att se fram emot i år.
Min 18årsdag i september!
och tro mig, jag har planerat allt i minsta detalj.
Lite bilder här nedan får förklara lite mer av vad jag har gjort under tiden jag varit borta.
För er som förresten är sugna på att följa mig på Twitter och Instagram så har ni namnen här:
@oliviaacarlsson (Twitter)
oliviaacarlsson (Instagram)
Där kan ni följa mina dagar lite mer, om jag skulle glömma bloggen igen.
När jag når målet.
inlägget publicerades 2012-05-25, klockan 12:43:30 i kategorin övrigt
Ett ganska vanligt samtalsämne från min sida nu är hårfäger.
Försöker fortfarande nå mitt mål med den hårfärgen jag vill ha, dock ger inte mitt hår med sig och det blir därför inte som jag vill ha det.
Bloggerskan Isabelle Strömberg har en så otroligt fin hårfärg just nu, och den gick jag efter nu. Känns en aning för ljust för min smak, så har därför bestämt mig för en hårfärg hon hade innan.
(Klicka på bilderna för att se dom i större storlek)
Detta är en hårfärg jag kan tänka mig.
Riktig snygg, och en fin solbränna på det också!
Men jag tänker inte färga nu innan hösten, då håret ändå solbleks rejält.
Så till hösten när jag börjar mitt tredje och sista år så ska detta fixas, och förhoppningsvis mår mitt hår lite bättre då också!
Vad tror ni om det?
K Ä N S L O M Ä S S I G T
inlägget publicerades 2012-04-10, klockan 18:30:29 i kategorin dagbok
Vilket litet känslofreak jag blivit.
Gråter för minsta lilla.
Filmer, texter, låtar, gamla minnen och när det är dåligt väder ute (?)
Har spenderat lovdagen med att kolla på en film med mamma: Life as we know it.
Kämpade mig igenom den utan att gråta.
Igårkväll kollade jag, Andre och Johnnie på Real steel.
En film om robotar och då var jag lika nära på att börja böla.
Förstår inte riktigt vad som hänt?
Har gått och blivit en riktig liten grinolle.
Kanske bara är en vårgrej som börjat. Att gråta?
Haha
Skitsamhälle, dags att tänka om.
inlägget publicerades 2011-11-14, klockan 18:21:04 i kategorin dagbok
Okej, för det första så är jag faktiskt lite less på mig själv. Dels för att jag tar åt mig all skit en människa kan lägga på mig och mår dåligt istället för att bara säga ifrån och bara "nä fan! nu räcker det!"
Jag är så less på mig själv för att jag aldrig verkar acceptera att alla faktiskt inte gillar alla. Så kommer det alltid vara?
Jag är för feg. Precis som dom flesta andra.
Ja, det är knappt så jag vågar ha egna åsikter längre, precis som många andra.
Hur fan känns det?
Jag kan hålla mig undan i korridoren för de som inte har ett skit att säga till om egentligen? Är det i brist på respekt? kanske tvärtom.
Vad håller jag på med, förtjänar dom det ens?
Egentligen, vad ska man göra åt det, bara försöka bli accepterad och hålla käften? Det gör många andra.
Fy vilket tråkigt jävla liv vi skulle ha?
Inte för att det duger ens? Håller man käften vågar man inte ha en egen åsikt och då blir det ett himla liv? Och likaså om man har egna åsikter. Då är man en överlägsen jävla skit som ser ner på alla runtomkring.
Det är som en ond cirkel, som bara fortsätter och fortsätter. Och det enda sättet att ta sig ur det är att sluta ta åt sig, vilket är väldigt svårt, precis som många andra tycker.
Så otroligt less på hela samhället för tillfället, det är så tragiskt att man ska behöva ändra sig för att bli accepterad och slippa höra en massa skit så fort man vänder ryggen till.
Folk kan knappt acceptera en komplimang från en opopulär person längre?
Att det är okej att de "populärare" människorna får göra så, och det mindre populära inte.
Att man inte duger för vissa människor för att man inte är tillräckligt populär. Är det såna vi kallar vänner?
Det är så sjukt.
Vissa kan verkligen visa hur respektlösa dom faktiskt är och ändå är det dom alla har sån sjuk respekt för?
Nej, jag orkar inte.
Vilken kräsen jävla värld vi lever i. Vill skrika och nästan gråta.
Egentligen är det med att man blir accepterad om man håller käften också en lögn.
Vi kommer inte vara accepterade av alla människor. Nej, inte ens om vi rättar oss efter dem? Det är ett dåligt sätt att tänka så, Det vet jag, jag har försökt.
Jag är less på att bli besviken på mig själv för att jag tänker så.
Dags att se in i andras brister mer än att bygga på mina och lära mig bli förbannad på de som förtjänar det istället. Varför klarar jag inte av det?
Att alla människor runtomkring mig gör allt för att ha mig kvar. Det är lögn, Det är sådana människor som det finns mest utav, de sorterna som inte förtjänar dig. Och ändå är det dem vi dras åt?
Lägg din energi på de få som är beredd att göra det som krävs för att få behålla dig, för dessa få personer finns faktiskt.
Jag ska stå upp för mig själv, Jag vill ha mina egna åsikter och kunna uttrycka mig på mitt sätt, Vill stå för det jag tycker, Vill att folk ska acceptera mig för den jag faktiskt är.
Tänker inte riskera att mista mina bättre vänner för att ändra mig till någon sjuk jävla kopia av en åtminstonde halft populär människa bara för att bli accepterad. Aldrig någonsin.
Dags att dra en jävla gräns någongång, Här och nu.
